Tungt
Mitt huvud känns stort och tungt av allt gråtande... Det är så overkligt och så oerhört fel.
Bara tanken på att gå till pizzerian och veta att hon inte är där längre gör så ont. Vi kommer inte längre få höra hennes höga speciella skratt...
Hennes sista dag var hon bredvid mig. Satt precis bakom mig... Men jag visste inte att det skulle vara sista gången som jag skulle se henne... De sista orden hon sa till mig var skämtsamma och glada... De sista orden hon sa till mig...
Jag tror att hon har det bra nu. Tillsammans med sin bror och sin hund Timon. Men mitt hjärta brister när jag tänker på hennes barn och man. På hennes föräldrar som nu förlorat ett andra barn i år. Och på min svärmor och hennes andra systrar. Och på min älskling som såg henne som sin andra mamma... :-(
Just nu känns det tungt... Mycket tungt... Det är allt jag kan säga just nu... Är så glad över att jag hade mina barn med mig. De spred en sådan glädje trots allt. Särskilt vår lille solstråle Leandro :-) ingen kunde låta bli att le när de såg hans leende....
Vila i frid Tia. Te quiero <3
/Nadia